fialovedavid.blogg.se

Vaknade med en känsla av att det var något speciellt med idag, kom sen ihåg att det var den 26 januari och översköljs av minnen.

Den här dagen är en väldigt speciell dag för oss för det var idag för 2 år sen som vattnet började gå, i vecka 31.

När jag tittade på klockan när vi hade vaknat insåg att att vi låg på förlossningen för 2 år sen vid den tiden, uppkopplad mot ctg och visste fortfarande ingenting om vad som var påväg att hända. Skulle det stoppas upp eller skulle vi föda?

Jag är så glad att David hade med en liten anteckningsbok och skrev en dagbok för dom här dygnen, även om många minnen är väldigt klara så har man glömt vissa små detaljer. Dagarna framöver flöt snabbt ihop, man levde för varje minut som gick och tänkte aldrig längre fram än nästa halvtimme. Man var tacksam för all tid som gick för att bebis fick en chans att utveckla lungorna mer och mer.

Jag har aldrig varit med om en resa som tagit så mycket energi och samtidigt gett så mycket <3

Jag fick knappt sova under våra dygn på förlossningen och bb. Sov max någon timme åt gången utan avbrott men på något sätt fanns ändå energin då det väl var dags.

Idag har vi en viljestark och busig (snart) 2åring hemma och vi skulle aldrig vilja byta bort det mot något annat <3

 

David hjälper mig att koppla fast mig igen efter ett kvällsbesök till toan