26 januari
 
När dom hade fastställt att jag hade kommit igång med värkarbetet så kom det in en doktor som kollade om jag hade börjat öppna mig och det hade jag, det var bara ca 0,5-0,7 cm öppet men det hade börjat.
När klockan blev 13 så satte dom in en annan värkstoppande medicin, den första (bricanyl) gjorde så jag fick hjärtrus och eftersom jag har haft hjärtrus sen jag var tonårig så ville vi undvika att spä på det ännu mer så nu bytte dom medicin. Då fick jag Tractocile.
När vi frågade personalen om hur dom trodde att det skulle gå så svarade dom att bebis kommer att komma inom några dagar och att om vi inte hade kommit in då vi kom så hade dom inte kunnat stoppa upp förloppet så då hade bebis redan varit född och det ville vi ju inte riktigt än. Dom sa även att varje timme är värdefull men det optimala hade varit om bebis kunde hålla sig inne minst 48 timmar så att kortisonet för lungorna skulle få full verkan och sen var det bara att komma.
Kl 15 så hade sammandragningarna lugnat ner sig helt men det var full fart på den lilla bebisen i magen. Vi låg hela tiden uppkopplat mot ctgn så dom hade full koll på allt som hände.
Den kvällen fick vi ett annat rum på förlossningen, en vårdsal, då det första rummet (sal 3) hade så hård säng och dom ville att vi skulle försöka sova så mycket som vi bara kunde.
Vi hade ingen tv på förlossningen men David hade packat med oss våran bärbara dator så vi startade en film runt kl 20 som tidsfördriv men hann bara se halva ungefär (vi såg Turbo) så var vi båda så trötta så vi gjorde kväll.
Kl 23.30 så började det att rinna fostervatten igen, det hade inte runnit något sen den morgonen men nu började det om och värkarna ökade även på lite i styrka.
 
27 januari
 
3 timmar senare, kl 02.30, sipprade det ännu mer vatten. Det kom inga stora mängder vatten varje gång men det var jätteobehagligt att känna att det små rann utan att man kunde göra något åt det.
Droppet satt kvar hela natten och på morgonen var det nya doser med både pencilin och Tractocile.
Kl. 11 fick jag andra dosen med kortison. Nu var det 24 timmar tills kortisonet hade full verkan så det var bara att hoppas att bebis ville stanna kvar ett dygn till.
Under tiden från att vi kom in på förlossningen fram tills nu hade jag bara fått ligga i sängen och inte röra mig alls förutom att gå på toaletten, då promenader riskerar att sätta igång förlossningen. Eftersom vi inte hade någon egen toa på rummet utan var tvungen att gå ut i korridoren för att kunna gå på toaletten plus att jag var tvungen att ha med mig droppställningen vars jag än gick så höll man sig så länge man kunde.
Efter lunchen så kopplade dom tillfälligt loss mig från droppet så att jag skulle få en chans att ta en dusch och fräscha till mig om jag ville och det ville jag!! XD
David fick följa med mig in i duschen och hjälpa mig med att tvätta håret då jag hade en port på handen som helst inte skulle bli så blöt.
Efter duschen så hämtade dom en rullstol till mig så att vi skulle få fara på studiebesök över till avdelning 56, barnintensiven, för att se hur det såg ut där och få lite information om vad som skulle hända med vårat lilla barn när det föddes. Eftersom dom skulle dra iväg med bebisen medan jag låg kvar på förlossningen så ville dom visa även mig så jag inte skulle behöva oroa mig över vad som hände runt bebisen.
Dom berättade att om vi hade tur så skulle även David få bo där med oss sen när jag vart utskriven från BB, annars skulle han få bo gratis på patienthotellet.
När vi kom tillbaka till förlossningen så hann jag vila i ca 15 minuter innan personalen kom in och berättade att vi skulle få ett rum på BB istället för det här rummet för där fanns det en TV för tidsfördriv, en egen toa med dusch och även en säng till David så att vi båda skulle få sova lite bekvämare :)
Efter middagen fick vi flytta till BB (sal 6) och fick ännu mer information om medicineringen.
Dom berättade att dom skulle sätta ut tractocilet kl 13 nästa dag och sen var det frittfram för bebis att komma.
Kl. 02 vaknade jag av att det rann till ordentligt med fostervatten så vi fick larma på en barnmorska som kom och kollade men det såg bra ut och eftersom jag inte hade några direkta värkar så var det bara att avvakta.
Efter frukosten så fick vi fara tillbaka till förlossningen för en ny ctg kurva. Nu fick vi rum 4, samma rum som min syster fick två av sina barn i. :P
Det var lugnt och inga sammandragningar då.
Vid kl 9.30 kopplade dom bort allt dropp då påsen tog slut och dom tyckte att det var onödigt att koppla upp mig mot en ny då det bara var ett par timmar kvar.
Jag fick fortsätta att ta pencilinet i tablettform istället då dom fortfarande tyckte att det var en bra idé för att förebygga en infektion då vattnet hade sipprat/runnit i 6 dagar nu.
Kl. 10.58 kom första sammandragningarna. Då började det märkas att jag inte hade kvar tractocilet i kroppen.
Sen kom dom kl 11.55, kl 12.15, kl 12,25, kl 12,30 osv.
Vid kl 13 kom det in en läkare och kollade läget, då var värkarna mer smärtsamma och då ville dom att vi skulle fara tillbaka till förlossningen för att kolla en nya ctg kurva.
Tiden gick och jag låg uppkopplad mot ctgn hela tiden, dom tog nya prover på mig för att se så jag inte hade någon infektion och sen bytte dom och satte porten på andra handen då den hade suttit för länge på vänstra handen och dom ville att jag skulle ha en port om det blev något akut länge under förlossningen.
Runt kl 16 så var det ca 7 minuter mellan värkarna. Efter ett tag lugnade det ner sen och kl 19.30 var värkarna tätaren och kraftigare igen.
Då kollade dom om jag hade öppnat mig nå mer och då hade jag blivit lite drygt 1 cm öppen.
Efter det blev värkarna tätare men svagare så då tog dom beslutet att vi skulle få fara tillbaka på BB och sova där för natten då jag behövde vila efter att ha legat uppkopplat mot ctgn under 9,5 timmar.
Kl. 23,30 var vi tillbaka på BB och hade precis somnat.
 
29 januari
 
Jag hann sova fram strax innan kl 01. Då vaknade jag av att jag behövde pinka men kände inte nå mer än så.
När jag kom tillbaka till sängen igen så kom det en "riktigt" värk, jag hann inte väcka David utan han vaknade att mitt "Aj, aj,aj!"
Vi tryckte på larmet och när personalen kom in så gick det fort då dom såg att nu var det igång på riktigt.
Dom drog iväg med säng och allt till förlossningen igen (sal 4) där fick jag flytta över på britsen.
Ctgn kopplades upp och nu var jag 3 cm öppen.
Nu gick det fort! Jag hann prova värmekrus men eftersom mina värkar enbart satt i ryggen så tog det bara mer ont av det. Sen provade jag lustgasen men blev mest bara yr och hade lite svimningskänsla av den.
Kl. 1.40 var jag 5 cm öppen
Kl. 2,10 var jag 7 cm öppen
Kl. 2.20 var jag 10 cm öppen och då kom krystvärkarna.
Kl. 2,26 var hon ute våran lilla prinsessa <3
En liten tjej med mörkt hår, 1766 gram och 41 cm lång <3
Dom lade Elise i min famn medan pappa David fick klippa navelsträngen. Vi hann höra henne gny sen drog dom iväg med henne till barnintensiven.
 
Fortsättning följer... <3
 
Här var Elise 1 dag gammal
 
 
En stolt mamma med sin 6 dagar gamla dotter 
 
 
Även pappan var stolt, här var lillgumman 9 dagar gammal